Passar sadeln hästen


I denna artikel ska jag försöka förklara min syn på samspelet mellan hästen, sadeln och riggningen


Åsikterna är mina högst personliga. Ta dem därför inte som en absolut sanning, utan läs , begrunda och utvärdera. Ta till er det som ni tycker låter vettigt och förkasta resten.

 

Att placera sadeln på rätt ställe på hästryggen

Förutom att hitta en passande sadel till sin häst så är en grundförutsättning att sadeln läggs på rätt ställe på hästryggen.

 

För att bära upp vikten av både ryttare och sadel måste belastningen vila över revbensbågarna och de ryggmuskler som ligger på revbenens ovansida (”ytterfiléerna”). Den del av sadeln som överför vikten till hästryggen är bladen och givetvis den del av skirten som ligger direkt under sadelbladen. Den övriga ytan av skirten överför endast en marginell del av vikten.

 

Det finns en spridd uppfattning om att stora skirts fördelar trycket bättre än små skirts, men så är icke fallet. Endast sadelbladens yta överför viktbelastningen. Under sadelns blad får inga ”rörliga” delar på hästen finnas, varför sadelbladens främsta del MÅSTE vara placerade bakom bogbladens bakersta spets – när hästen rör sej.

 

Om man ber någon lyfta upp ett framben på hästen kan man samtidigt känna med en hand var bogbladets bakersta del hamnar i den rörelsen, och man får en bra uppfattning om hur långt bak bogbladet kan röra sej. Sadelstommens främsta del (spetsen av ”the bar”) skall ligga 4-5 cm bakom bogbladens bakersta del.

 


Bild 1. Korrekt placering av sadeln. Endast stommen visas på bilden.

 

Man behöver inte fästa något avseende på var skirtens framkant hamnar, då dessa inte överför någon belastning till hästryggen. Normalt sticker skirten ut c:a 2 tum (5 cm) framför sadelbladet i framkant och c:a 3 tum (7,5-8 cm) i bakkant.

 

Tyvärr sadlar även en del elitryttare på tok för långt fram med tanke på hästens anatomi, (över bogbladens bakre del), och kan på så vis bilda skola om var sadeln skall ligga. Jag påpekade en gång till en dam i mitt stall: ”Ska du verkligen rida med sadeln så långt fram” ? Det kommer att göra ont för hästen! ”Jag har jobbat hos xx, och hon tävlar i dressyr på elitnivå och sadlar sina hästar över bogarna så det ska vara på det viset!” fick jag till svar. Eftersom jag själv inte rider dressyr på elitnivå så drog jag mej raskt ur fortsatt diskussion.

 

”Jag har blivit lärd att sadelhornet skall vara mitt över manken” är en annan kommentar jag fått då jag blev ombedd att titta på en ”dåligt passande sadel”. Självklart passade inte den sadeln där den låg. Tio cm längre bak passade den ”som handsken”. En justering av riggingen krävdes dock för att få sadeln att bli kvar på denna plats.

 

Ibland kan minnen av upprepade smärtsamma ridturer skapa oönskade beteenden. Hästen kan t ex börja fly undan när man skall hämta den i hagen, börja bocka när du fattar galopp etc. Visst är hästen ett fantastiskt djur som i många fall låter oss utsätta den för diverse ”oavsiktlig misshandel” med sadlar, bett, allsköns ”träningshjälpmedel” och okänsliga händer? Och ändå gör den oftast som vi vill utan protester!

 

Sadelstommens passning till hästens ryggprofil

Att prova in en färdig sadel på hästen kräver att den som utför inprovningen verkligen vad vad han/hon gör, och är doku-menterat skicklig. Problemet är att man inte ser hur det förhåller sej med passningen under skirten . Det går visserligen att känna med handen, men jag vill gärna se hur det förhåller sej.

 

Om jag vore sadelhandlare skulle jag raskt beställa hem oklädda sadelstommar som används i de sadelfabrikat som saluförs, en vardera i storlek semiQH, QH och full QH. Med en naken sadelstomme i handen skulle provningen vara avklarad på mindre än femton minuter, och dessutom med full visshet om att en sadel med denna stomme passar hästen. Smärre avvikelser kan naturligtvis avhjälpas med filt och pad.

 

Det som är väsentligt är att bladen så bra som möjligt följer hästens ryggprofil, både vad avser vidden och vinkeln fram under ”the fork” och bladens böjning, så att de inte bildar en brygga över eventuell svankrygg. En sak att tänka på är att hästen ”på resans gång” kan muskla om sej beroende på träning vilket kan göra sej märkbart efter kanske ett halvår, då man börjar upptäcka torrfläckar på ryggen under ”the fork” efter ett ridpass.

 

Torra fläckar på en i övrigt svettig rygg under paden kan vara ett tecken på ett punkttryck som hindrar cirkulation och svettning i huden. På sikt kan permanenta vita fläckar i hårremmen uppstå, ett säkert tecken på att hästen ridits med en sadel som ej passat. Ibland försöker man lösa problemet med en dåligt passande sadel genom att öka på tjockleken på filt och pad, vilket naturligtvis kan fungera om sadeln är för vid i fronten, men som ställer till ytterligare problem om sadeln är för trång. Ett par för trånga skor passar ju inte bättre om man drar på sej ett par yllestrumpor extra innan man kliver i dem.

 

Hellre för stor än för liten

Om man är i valet och kvalet mellan två bomstorlekar av sadel, så skulle jag välja den större storleken. För stort utrymme går att justera med pad men är sadelträet för tight så är det för tight. Det var med stor förtjusning jag provade min favoritsadel (semiQH) på min nya häst och kunde konstatera att den passade så bra som man kan önska. Denna häst var aldrig riden tidigare. Efter c.a ett halvår kunde jag tyvärr konstatera att sadeln var för trång och orsakade punkttryck på ryggen och därför inte kunde användas. Jag provade med en naken semiQH stomme på hästen och konstaterade att stommen nu var på tok för smal och att vinkeln på stommen var för liten, varför en ny stomme i Full QH beställdes från Bowden Saddle tree Co.

 

Riggingens betydelse för sadelpassningen

Med riggingens betydelse menar jag inte själva konstruktionen, utan placeringen (rigging position). Konstruktionen av de olika riggingtyperna går jag inte in på i detta stycke.

 



Bild 2. Pilen visar den vertikala linjen bruten och sadeln kommer att vandra frammåt över bogbladen.

 

Riggingens olika placeringar brukar benämnas Full (ibland kallad Rimfire), 7/8, ¾ och ½ (ibland kallad centerfire). Full innebär att ringen där sadelgjordsstroppen fästs, är placerad mitt under centrum av ”the fork”. Den kallas ibland även ”Spanish rigging” efter de gamla spanskinspirerade sadlar som användes i Nordamerika och Mexiko under c.a 400 år. De gamla mexikanska ”Charro”-sadlarna (Charro , mexikansk boskapsbaron) hade en single rigging i Full position.(Single rigging - en sadelgjord).

 


Bild 3. Denna sadel har en riggning som stämmer mot sadelgjordens läge.

 

Våra moderna sadlar riggade i läge Full, främst ropingsadlarna, är nästan utan undantag riggade Full double, där även en bakre gjord används. Den främre och bakre sadelgjordsringen är sammankopplade med en dubbel läderrem till en Full, double rigging. Full double rigging uppstod i Texas redan på 1850-1860 talet. Den främsta anledningen till att de då använde en Full double rig, var att änden av lasson var fastknutet i hornet och en bakre rigging var nödvändig för att sadeln inte skulle kasta ryttaren av hästen när en fångad tjur kämpade i änden av hamprepet.

Centerfire rigging innebär att sadelgjordsringen är placerad mitt mellan the fork och the cantle. Typen var vanlig i Kalifornien på 1800-talet där cowboys använde sej av en lasso av flätad råhud, la reata, till skillnad mot grannen i Texas som använde ett rep av hampa eller maguyefiber. För att råhudsrepet skulle hålla kunde man inte knyta fast det i hornet som Texas-cowboyen gjorde, utan man använde ”dally”-tekniken, lindade repet ett par varv runt hornet och lät det slira för att utjämna de våldsamma rycken. Uttrycket Dally kommer från spanskans dar la vuelta, lägga en bukt runt sadelhornet. Sadeln balanserades av den skicklige californiacowboyen.

Till en centerfire rigging användes en martingal med uppgift att hindra sadelgjorden att glida bakåt. Även kavalleriets McCellan-sadlar var riggade centerfire. ¾ rigging är placerad mitt emellan läge Full och centerfire 7/8 rigging är placerad mitt emellan läge ¾ och Full I praktiken kan man säga att det skiljer ungefär en tum (25 mm) mellan de olika stegen.

 

Hästens anatomi och sadelns placering

Jag ska nu koppla ihop hästens anatomi, sadelns placering och riggingens placering . En av anledningarna till att vi har problem att hitta en passande sadel är att vi har så många olika hästtyper i ridbruk här i Sverige. Allt från quarterhästar, halvblod, varmblodstravare, arabiska fullblod, nordsvenskar, kallblodstravare, till fjordingar och islandshästar. Det finns säkert minst tio raser till att räkna upp. En del av dessa raser är avlade för ridbruk, andra inte. Detta innebär att många individer har en exteriör som lämpar sej sämre för ridbruk än en häst avlad för ridning. En låg manke och en rund rygg är exempel på anatomi som ger ett mindre bra definerat läge för sadeln.

 

Till detta skall fogas olikheter i den ”inre konstruktionen” som t.ex. bogbladets vinkel. Om man t ex studerar vissa varmblodstravare från sidan så förefaller det som om frambenen är ”flyttade framåt” jämfört med en nordsvensk brukshäst. Just detta med bogbladets längd och vinkel och frambenens placering bestämmer var sadelstommen har sin plats och var sadelgjorden får sin plats.

 

Vi placerar sadeln på dess plats på hästen och konstaterar därefter var sadelgjordsläget är beläget. Om man känner med handen finner man ibland en grund fördjupning på bröstkorgen där sadelgjorden passar in. Sadelgjordens främre kant bör vara placerad ca 10 cm bakom frambenet.

 

För att sadeln skall behålla sin plats under hästens rörelser skall linjen mellan riggingens främre ringar och sadelgjordsläget vara så nära vertikallinjen som möjligt, dock utan att skava i hästens armhåla. Om sadelgjordsstroppen lutar bakåt kommer sadeln sträva framåt mot bogbladen när hästen varit i rörelse en stund och vice versa.

 

Den erfarenhet jag har av fabrikssadlar med in-skirt rigging, är att riggingen tenderar att vara placerad för långt bak på skirten vilket får sadeln att vandra fram över bogarna, särskilt om hästen har ett dåligt sadelläge. En rigging som är placerad för långt bak kan man i vissa fall kompensera med en bredare sadelgjord om det finns plats för denna utan risk för skav vid frambenen.

 

Man kan i de flesta fall bygga om och flytta en in-skirt rigging framåt vid behov. En del hästar med liggande bogar och högresta halsar kan ibland behöva en rigging som är ”extra full” d v s riggen placerad en bit framför Full position. Frågan är bara om man över huvud taget ska bemöda sej att använda en sån häst till ridbruk. Det kostar mer än det smakar.

 

För normalhästen så vill jag förorda rigging i full position, möjligen en 7/8 som mest. Detta torde passa till merparten av hästbeståndet. Och ta inte sadelkatalogens uppgifter om riggingens placering för givna utan lägg på sadeln och kontrollera hur sadelns rigging position stämmer med sadelgjordens placering. En ”grej” som jag alltid gör när jag sadlat och dragit sadelgjorden är att ta tag i knäleden och lyfta ett framben i taget på hästen. En gammal remontryttare lärde mej detta. Dett gör att skinnet under sadelgjorden ”rättas till”, allt för hästens komfort Till min egen häst, en kraftig bred kallblodstravare har jag idag en HYA Full QHsadel (Bowden saddle tree Co) och en full double rigging. Har även provat en 7/8 rigg, men den passade inte lika bra.

 

Jag rider alltid med den bakre sadelgjorden åtdragen – inte hårt, men med kontakt mot hästen. Alltför ofta ser man ryttare ute i terrängen med en bakre sadelgjord som hänger en decimeter under hästmagen. En säkerhetsrisk! Montera bort den om den bara hänger och slänger där för syns skull.

 


1880's Greats Plains Saddle

 


 




Våra läsare har gett artikeln betyget 5,4 av 5.
141 har röstat hittils. Rösta du också!


Kommentera artikeln!


Copyright © Knut Karlsson Sadelmakeri 2005

Fakta om artikelskribent:


Mer info om författare
Artikeln är skriven av Knut Karlsson på Knut Karlsson Sadelmakeri.

Sadelmakare boende på Frösön med westernsadlar och tillhörande utrustning som specialité, allt från sporremmar till 1800-talssadlar. Har en 6-årig kallblodsvallack som är ämnad som fjällridningshäst Sadelmakeriet heter Old Timer sadel & läder.

Fler artiklar skrivna av Knut Karlsson:


Fakta och myt om sadeln i samverkan med hästen

(Läst 19723 gånger. Betygsatt till 4,3 av 97 läsare.


Passar sadeln hästen

(Läst 30577 gånger. Betygsatt till 5,4 av 141 läsare.


Skötsel av westernsadeln

(Läst 22510 gånger. Betygsatt till 5,4 av 71 läsare.


Rengöringsmedel, oljor och fett

(Läst 15848 gånger. Betygsatt till 5,6 av 69 läsare.


Chafe Leather

(Läst 13167 gånger. Betygsatt till 4,6 av 19 läsare.


Sporremmar ”Pigeon wing”

(Läst 8589 gånger. Betygsatt till 5,4 av 13 läsare.


Att bygga en sadel steg för steg

(Läst 17507 gånger. Betygsatt till 5,5 av 119 läsare.



Denna artikel är publicerad på http://www.western-ridning.com

Analysera din text

Hitta adverb och andra analyser gratis.
Stellans skogstjänster