Kap 1. Det första mötet
Om relationsbyggande mellan hästen och människan. Vi måste försöka se på oss sjävla ur hästens ögon om vi ska kunna bli bra hästmänniskor.
INLEDNING
Det står en ny häst i hagen. Hästen är din för du har köpt henne. Hon är en och femtio i manken, vackert fuxfärgad, lång härlig man och vackra ögon. Hon står där och äter förstrött sitt hö i sommarsolen. Du vet inte mycket om henne, mer än att hon är vacker. Du får en stark lust att gå fram och prata med henne. I rask takt går du fram över grusgången mot paddocken, fram till det ställe där du tidigare lade ut en hög med hö. Hästen fortsätter obekymrat att äta. Det bekymrar dig något att hon inte ögonblickligen hälsar så du börjar prata med henne. Du smackar lite och hon höjer huvudet för att ge dig en blick. Du sträcker ut handen för att klappa henne på mulen och får en varm känsla av kontakt. Hon tuggar ur munnen, sänker åter huvudet och fortsätter äta.
Det var ett tag sedan han kom med höet. Det smakar annorlunda. Runt om kring finns nya marker. Det går andra hästar en bit bort och betar på en vall. De har redan sett dig. Du ropade efter dem och fick svar. Det var en ganska jobbig resa hit. Det är alltid jobbigt att resa. Men nu har du mat i alla fall. Det har varit många människor här. Tidigare var här sju stycken som skulle ta på dig. De luktade illa. Otroligt hur mycket ljud sju stycken människor kan åstadkomma när de är tillsammans. Kan inte begripa hur de kan höra vad de säger i det oväsendet. Nu kommer ännu en människa. Du känner på lukten att han varit här tidigare. Det var han som kastade ut höet. Nu står han där och hänger över dig igen, och låter. Han låter annorlunda är de du är van vid. Om du ignorerar kanske han går igen. Han ger sig inte, du tittat förstrött på honom medan du tuggar ur munnen. Så ska ha ta på dig också. Efter ett tag går han igen. Du slänger en kort blick ut över vallen där de åtta andra hästarna äter gräs. Det är en fin dag idag.
DIN UPPGIFT ATT SKAPA EN BRA RELATION
Relationen mellan häst och människa är den första viktiga byggstenen i vårt arbete med hästen. Om relationen blir bra eller dålig, ligger helt i människans händer och intresse. Hästen har inte valt att leva sitt liv med oss och kommer troligtvis inte heller arbeta aktivt för att skapa bättre relationer.
Allt ligger i vårt intresse. Lite cyniskt är det inte svårt att dra paralleller till forna tiders slavhandel. Vi äger hästen och bestämmer över dess liv. Oavsett hur väl eller illa det ut vecklar sig kommer hästen aldrig att kunna välja bort oss från sitt liv. Detta förhållande försätter oss som människor och hästägare i en alldeles speciell moralisk ansvarssituation. Vi har makten över hästen och kan göra vad vi vill med henne, och gör så också.
Människor är som regel goda och förstående varelser så länge som allt går som det är tänkt. Blir en människa däremot irriterad av motgångar är det bara graden av moral som sätter gränser för vad hon kan ta sig för. Att hästen inte kan berätta sina synpunkter och anledningar till sitt handlande, utan är helt stum gör dessutom allt mycket svårare. Hästen har också betydligt svårare för att dra logiska slutsatser och kommer därför inte försöka påverka sin situation på annat sätt än genom sina instinkter. Att uppföra sig bättre under ett ridpass för att få bättre allmän behandling i stallet är en logik som jag tror är helt främmande för en häst.
Så allting är helt upp till oss. Vi köpte hästen från början för att få en bra relation och det är vi som måste bygga den utan större hjälp från hästen.
KAN VI LÄRA OSS AV DJURET MÄNNISKA?
Jag vill jämföra förhållandet häst - människa med förhållandet man - kvinna. Eftersom jag är man vill jag se hästen som en kvinna och kommer därför att försöka närma mig henne som om hon vore en kvinna.
Tre komponenter för en relation
För att en relation mellan två okända parter ska utvecklas till en god relation krävs tre saker: uppmärksamhet, intresse och behov. För att förhållandet ska bli komplett krävs att båda parterna gör halva arbetet var. Om andra parten inte vill göra sitt, är det omöjligt att utveckla vidare.
Uppmärksamhet
Det första kravet, uppmärksamhet är aldrig svårt att åstadkomma. Det räcker med att skrika rakt ut att du finns, så vet omgivningen det. Att skapa ett intresse kan dock bli mer komplicerat.
Intresse
Hur är man när man är intressant? Det beror naturligtvis på vem man frågar. Att utveckla en känsla för vad den andra individen skulle ha svarat är viktigt, och det skulle man här kunna kalla för horsemanship. Vad man skulle ha kallat det bland människor låter jag vara osagt.
En man som viftar med en tjock plånbok är väldigt intressant för en viss typ av kvinnor, en som kommer med mycket smicker för en annan. Godispåsar och pussar är nog så attraktivt för många hästar, men inte alla. Risken med denna typ av mutor för att skapa intresse, är att man missar målet. Intresset riktas från dig som individ till något annat, en plånbok, en godispåse.
Hästar har också en förmåga att vända din välvilja mot dig. När de vant sig vid dina gåvor och smicker tas det för en självklar del av vardagen och den gången du inte kan erbjuda dina varor längre uppfattas du som elak. Det kan lätt gå över i ett förakt där hästen degraderar dig från att ha ledarstatus till att bli “den som kommer med godis”. Godis, smicker och kel är i sig ingen negativt, tvärt om! Men jag vill inte använda det som verktyg för att skapa intresse.
Behov
Det tredje kravet, behov är det svåraste. Det innebär att den andra parten känner behov av dig. Om du kan åstadkomma detta kommer hon själv fylla i det som fattas för att skapa en god relation. Det ligger plötsligt i hennes (hästens) intresse att få din uppmärksamhet, ditt intresse och ditt behov.
Man skapar ett behov hos hästen genom att bli den hon söker. Om hon inte söker någon har du misslyckats med de två första kraven: uppmärksamhet och intresse. Att veta vad hästen söker är långt ifrån enkelt. Den hängivne hästmänniskan kommer för evigt att söka svaret på denna fråga och förhoppningsvis komma lite närmare sanningen för varje år, eller generation.
FÖRSTA INTRYCKET
Jag skulle inte rusa fram till den nya hästen och försöka vinna hennes hjärta med smicker och godis, pussar och kramar. Jag hade gått runt och på avstånd och betraktat henne en tid, så hon ser mig men utan att visa intresse för henne.
När jag rör mig i närheten av hästarna vill jag vara stolt. Sträcka på ryggen och röra mig självsäkert med balanserad gång, precis som när jag rider hästen. Jag vill få respekt. Bli respekterad. Glöm aldrig att respekt inte är något man har, tar eller kräver. Respekt är något man förtjänar. Man tilldelas respekt av sin omgivning. Hästen ger dig respekt när hon känner att du kan ge henne trygghet och beskydd.
Jag skulle som sagt inte rusa fram, jag skulle göra en formell hälsning när vi möts första gången, ungefär som när man tar i hand och trevligt men kallt presenterar sig för en människa. Jag hade presenterat mig genom att från armslängds avstånd sträcka fram en halv- öppen hand till hennes nos. Inte försöka röra utan bara hålla handen stilla på ett avstånd som känns naturligt.
Jag hade inte försökt röra ansiktet på en okänd kvinna första gången vi möts, ej heller en hästs.
Jag hoppas med gesten uppmuntra hästen till att vilja sträcka fram sin nos till min hand och lukta på den med sina båda näsborrar, först den ena, sedan den andra, men inte för länge. Jag vill spela hennes spel åt henne. Det man har saknar man inte, det kan inte kan få ignorerar man men det man inte har men kanske kan få blir man intresserad av. På sin höjd kan jag stryka med några fingrar över bläsen på henne. Det sägs att området mellan ögonen och pannan är det enda ställe om något som en vild häst kan tillåta någon röra vid. Jag vill inte riskera att hon håller undan för min hand när jag försöker stryka henne, känns det osäkert låter jag bli.
Tid finns det gott om.
Jag kan formellt gå fylla en tom vattenhink i hagen för hon är törstig, iaktta henne när hon ser efter vad hon fick men när (om) hon tittar på mig så går jag. Jag vill skapa ett tomrum, en mystik, som hon vill fylla ut, ett intresse. Jag kan inte spela detta spel för länge, då tröttnar hon. Man ska smida järnet medan det är varmt.
När hon frågar mig vem jag är, då ska jag svara henne, inte förr. Om andra människor i omgivningen kelar, klappar och öser kärlek över henne så är det bra. Det kommer att göra mig mer intressant, öka kontrasten. Alla dessa människor som är snälla, men varför kan jag inte fånga hans intresse? Hur länge detta spel kan pågå är en balans på slak lina. Man måste följa sin intuition. Du känner att hästen följer dig med blicken i rasthagen utan att du tittar. Hon följer dig därför att du skapat ett intresse.
Att nya hästar ofta hamnar i en tråkig hage den första dagen eller dagarna på grund av att man kanske inte vill släppa ihop dem med flocken omedelbart, kan man dra lite nytta av. När hon försöker få dig intresserad och du sedan börjar bjuda på dig själv blir det mera värdesatt.
296 har röstat hittils. Rösta du också!
Copyright © RNIT Interactive 2005
Fakta om artikelskribent:
Artikeln är skriven av Robert Nilsson på RNIT Interactive.Robert Nilsson har tidigare verkat som tränare och utbildningsansvarig på Jultorp Ranch under sju år.
RNIT Interactive arbetar med publiceringsverktyg, sökmotorvänlig design och Internet-marknadsföring. Ge vår sajt några minuters läsning så ska vi visa att Internet kan vara både en enkel och lönsam affär.
Denna artikel är publicerad på http://www.western-ridning.com
Natural Horsemanship (12)
Historia (1)
Kuriosa (1)
Sadlar (9)
Övrigt (2)
Gör det själv (3)
Raser (3)
Foder (0)
Skötsel & Vård (7)
Avel (4)
Reining (9)
Team Penning (1)
Allmänt (3)
55 artiklar från 57 skribenter.
81 besöker sajten nu.
Tipsa en vän om sidan
Länkvänner
Hyra lägenhet i Spanien, Torrevieja
Mobilanpassad hemsida i Karlstad!
